Några poletter klirrade ned!

Igår skulle jag egentligen åkt iväg och spårat, men eftersom kompisens hund var krasslig så begav jag mig själv ut i skogen här i krokarna för att lägga lite spår åt Yoda. Lade 2 st på ca 25 meter i medvind på fält, med godis var tredje meter ungefär. Första spåret var han rätt vimsig på i början, fladdrade en del, sista 15 metrarna gick han dock väldigt bra! Andra spåret jobbade han perfekt! Noggrann, lugn och fokuserad. Med nosen i kärnan hela tiden! Jag är så himla stolt över honom! Vi har tragglat med spår ett tag, och han har inte fattat grejen. Men nu så! Första gången vi spårade lade han sig ned och åt gräs. Det är utmanande att inte ha en bruksras, utan bara en liten sällskapshund. Fast, jag är rätt nöjd. Han har inte speciellt mycket jaktintresse, iaf inte att spåra upp byten som vissa andra hundar.. *visslar* Hellre en trevlig sällskapshund som är hanterlig och halvdan i träningen, än en bruksdåre med drifter och skärpa att den inte går att ha i möblerade rum ;)

Det är så kul att se Yoda jobba, för annars går han med svansen rakt upp, i spåret så ligger den slickad mot bakbenen och han verkligen fokuserar. Utom när han hittar lite godis, då viftar den lite!

Efteråt körde vi lite lydnad. Då var han jättelugn och fokuserad också. Inte lika hetsig som han kan vara om man kör direkt på lydnaden. Blev lite halter i ff samt några inkallningar. Perfekt position hela tiden! Det gäller att hitta de små sakerna som gör det. Är han för taggad på at träna spårar det bara ut med studs och en massa ljud och massor av stress. Så det var trevligt med lite omväxling. Annars brukar vi gå en bit innan vi tränar, funkar för det mesta.