dagen i tingsrätten

Idag bar det av till Uppsala Tingsrätt för att vittna. Mitt vittnesmål tog kanske högst 30 sekunder, men förhandlingarna började 9 och slutade runt 15, och jag vittnade först klockan 14 tror jag. Så det var en lång med mycket anspänning. Var skönt att T tagit ledigt för att följa med mig dit, helt underbart stöd trots att jag var både sur, stressad och grinig ibland. Vi gick och shoppade lite och åt god buffé som tingsrätten stod för, så vi hade det rätt trevligt ändå tycker jag! Yoda fick vara hos snälla Sandra och sova hela dagen. För det är i princip vad han gjort, legat under en filt och sovit. Och busat lite med Bacardi.

Några ansikten var roliga att se, några inte lika roliga. Tex R som bland det första han gjorde var att försöka mäta sig med min pojkvän och se vem som var längst och tala om att han lätt kunde ta Tomas i slagsmål. Jo tjena. Och hur mycket röka + alkohol han behövde varje dag för att inte få abstinens. Killen fyllde 18 för några dagar sen, och är stolt över att sitta i skiten tydligen. Nog för att R gjort en del bra saker för M, men han påminde mig om vilket jälva elände det var att bo i Enköping, och hur jäkla glad jag är för att jag tog mig därifrån och ifrån de där människorna. Vissa är djupare i sin egen dynga nu än tidigare, och jag tror inte alla kan ta sig ur det utan att de istället gräver sig sin egen grav...

Roligt att se var att M(som var målsägande) verkar må mycket bättre och saker ordnat upp sig. Det var härligt att se att det börjar ske saker i hennes fördel, lugna ned sig så hon kan få en stadig tillvaro efter all kaos. Värmde att vara så välkomnad av hennes familj trots att vi inte setts på över ett år.

Blev ingen dom idag. Men lutar åt skyddstillsyn eller samhällstjänst för den åtalade. Jag tror det senare är bättre, för han behöver göra något. Verkar vara så att den åtalade förstått att han behöver hjälp, och redan nu har det skett förändringar i hans liv. Jag tror att det kan bli en bra människa av honom nån dag, men det tar nog ett tag. Men det finns hopp! Jag är glad över att jag har det här bakom mig nu.

Eller?

Bilden ovan kommer från Dvärghundspossens blogg, som hon sprider vidare, och även jag sprider vidare. Jag tycker naturlig urval är bra ibland. Tex folk som är såpass dumma i huvudet och kör fulla och då kör ihjäl sig själv. Bara de inte kör ihjäl någon oskyldig. Synd bara att idioter drabbar andra.

Fast, tanken slår mig med bilden ovan. Kanske inte är beredd att dö för fosterlandet, för att det är mitt fosterland. Men jag är beredd att kämpa för de rättigheter vi har här i Sverige. Kämpa för att vårt land ska bli bättre och inte sämre. Jag tänker inte i termer om fosterland visserligen, men kämpa för sitt land: Ja. Nu är jag väl ingen politisk kämpe i den bemärkelsen, men att offra sitt liv för något större som man tror på, som yttrandefrihet, är väl inte helt fel. Eller?

En nervös vecka..

Veckan som gått har varit rätt jobbig. Har varit nervös för tävling, stressad i skolan och bekymrad över hur människor i min närhet mår, och hur jag mår. Idag så släppte allt det när jag skulle iväg och tävla med Yoda. Härligt att jag inte längre var nervös när jag gick in på plan. När man håller på med djur så kan ju "vad som helst" hända i princip. Det enda man kan styra över är sig själv. Jag ser en hel del nya utmaningar just nu, med både mig själv och hundträningen.

Hur det gick på tävlingen kan du läsa och se här.

Sorglig debattartikel

Nu ligger jag lite efter i nyhetsvärlden, men läst i kapp mig och ramlade över Jimmie Åkessons omtalade debattartikeln. Min första reaktion var: "Är människan helt dum i huvudet??". Den frågan är väl rätt lätt att besvara. Ja, SD´s partiledare är dum i huvudet, och fruktansvärt okunnig. Det finns väldigt mycket i artikeln att bli upprörd över, det som är mest tragiskt är föraktet han uttrycker mot människor med en annan tro. Att hans tro är överlägsen och muslimerna är dåliga människor, som inte har en plats i det svenska samhället. Det är ledsamt att det finns människor som är så främlingsfientliga som Åkesson. Ännu sorgligare är att det säkert finns rätt många som håller med honom, och antagligen röstar på honom.

Planerade storkok.

Jag har tänkt fylla upp min frys ännu mer med färdiglagad mat. För just nu pallar jag verkligen inte att laga mat varje dag, det är oerhört tröttsamt. Idag gjorde jag iaf en allt-i-ett-gryta med krossade tomater, diverse grönsaker, falukorv och couscous. Planerar att göra en rejäl sats moussaka också. Samt något mer rätt med aubergine i. Dessutom har jag stora planer på att baka bröd. Och köpt en fin receptpärm för att få lite ordning, frågan är bara varför jag samlar på mig recept, jag lagar dem en gång efter receptet, sen gör jag ändå som jag vill. Och då sitter det i skallen ändå.. Kak- och brödrecept har jag dock inte i huvudet, och där är proportioner lite viktigare än i en pastasås..

Saker som är farligt

Det finns en hel del grejer som är farligt och ohälsosamt som man undviker, eller inte undviker. Jag har en pressobryggare till kaffet, och gör en kanna kaffe på morgonen, dricker hälften då och resten senare under dagen. Kaffet står alltså och kallnar med sumpen. Tydligen är detta "jättefarligt". Källan till detta tycker dock att det är helt okej att bruka gräs och snus, för det är INTE FARLIGT?!? Tydligen är alkohol inte heller tillräckligt farligt för att man skall undvika det. Ibland förstår jag inte riktigt logiken? Visst finns det massor med saker som inte är så bra för oss, och man får göra ett urval över vad man rimligen kan undvika. Jag dricker farlig kaffesump med snusar inte. Jag tycker även det känns farliga att cykla än att köra bil, och väljer helst det senare transportmedlet, inte bara av lathet.. ;) Dessutom tycker jag det är fel att inte har reflexer på sig när man är ute i mörkret. Och nu snackar jag inte om en liten reflex, utan om varselväst på både mig och hund! Att bli påkörd av en bil är bevisligen farligt!

Visst finns det massor med saker som är farligt, både för sig själv och sin omgivning. Vad undviker du för farligheter och vilka farligheter utsätter du dig för trots att du är medveten om riskerna?

AlieNation och tolerans

En av de saker jag älskar med att läsa på högskolan är att när jag öppnar en ny bok tvingas omvärdera min syn på en sak. En del intryck etsar sig fast hårt, en del minnesbilder finns kvar länge. Nu läser vi en bok som heter "AlieNation is my Nation - hiphop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige" av Ove Sernhede. Idag kommer Sernhede även att hålla i vår föreläsning om boken.

Jag kommer antagligen prangla på den boken på alla jag känner när jag läst klart den. Den är grymt bra, och har gett mig väldigt många nya perspektiv. Och jag anser ändå inte att jag har så hemskt mycket fördomar, men nu har jag iaf en lite ökad förståelse för vissa fenomen.

Den första Aha-upplevelsen jag fick när jag började på Södertörn var när vi besökte en präst i Svenska Kyrkan, där ruckades min världsbild helt och hållet. Och det var positivt. Att studera är väl en identitetsprocess, det handlar inte om att bara lära sig saker om annat, utan man lär sig en hel del om sig själv. Att läsa religionsvetenskap i ett år var rätt omtumlande på sätt och vis, det har inte lett till några slutledningar, men absolut till en större förståelse och respekt. Jag har "tagit itu" med mitt religionsförakt. Däremot har jag fått svårare att förstå och tolerera att människor fördömer andra endast på grund av deras livsåskådning... Jag vill vara nån sån där som talar om att alla människor är lika värda och ifrågasätta vem man själv är att döma vad som är "rätt" och "fel". Det funkar inte alltid, väldigt sällan faktiskt. Underligt att toleransen ökar åt ett håll och minskar åt ett annat.. Tolerans är väldigt intressant, och med risk för att låta klyschig: väldigt viktigt!