Trodde jag aldrig skulle skriva detta. Men jag tycker mina hundar tycker för mycket om människor, de skulle kunna bry sig lite mindre. Det grundar sig i att jag inte gillar reserverade hundar som är rädda för folk, och därför har jag översocialiserat mina hundar. Så när de ser en människa som säger "åh vad söt" som söker lite kontakt med dem blir de ÖVERLYCKLIGA! Inget negativt i att de är glada i folk. Men ibland, när man vill ha sina hundar för sig själv och inte orkar med andra människor så är det väl inte optimalt. Ska väl inte gnälla. Mina hundar har inga problem alls över att klättra upp i vilt främmande människors knän om de bjuds in och gosa en massa. Vet många med samma ras som har stora problem med att deras hundar faktiskt är rädda för människor. Det enda mina(Crux) är lite osäkra på är människor med lite annorlunda kroppspråk, tex flaxiga barn samt människor med någon form av utvecklingsstörning/rörelsehinder. Det jobbar vi på. Bara för att hon inte ska behöva bli osäker om vi möter någon. Hon behöver inte älska alla, men det är en klar fördel om hon inte är rädd.
Men ibland vill jag ju ha mina bebisar ifred. Som när jag har varit ifrån dem en hel dag och nyss hämtat dem hos hundvakten. Då är jag inte så pigg på att någon säger "åh vad söta" för då blir mina överlyckliga. De har lärt sig att det betyder något bra helt enkelt. Kanske får träna lite på att de ska hålla kontakt med mig när sånt händer. De behöver ju faktiskt inte hälsa på ALLA människor som tycker de är söta. Då skulle vi inte komma nånstans alls. *s*
Även folk som säger att de inte gillar hundar blir kära i mina. Min hundvakts kompis är tydligen helt frälst i mina, och hon var jätteskeptisk i början. Men, mina är ju inte några riktiga hundar direkt, utan ses mer som något litet sött. Vet inte riktigt vad jag tycker om det..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar