Idag har jag äntligen fått byta min p-stav i armen. Eller äntligen.. Det var inte någon trevlig upplevelse. Främst av min nya sprutfobi och gamla "att-någon-karvar-i-min-kropp-fobi", sen så gör det grymt ont att sätta lokalbedövning också. Var iaf en snäll försiktig men effektiv barnmorska jag fick träffa, som hade stenkoll på allt. Det var iaf vad T sa, själv var jag upptagen med att fokusera på att andas och ligga någorlunda stilla på britsen. T var mycket angelägen om att påpeka att detta INTE var hans idé, utan helt min. Och det är ju helt sant. Nu är det iaf gjort, tre år till nästa gång! Men nya sitter på ett lättare ställe i armen, dvs inte inkilad mellan muskler och sånt där. Var dock rätt coolt att se när hon fått tag i staven med peangen och se denna sticka ut ur min arm medans hon skar loss den från vävnaden runtomkring.
Resterande dagen har jag bara legat i soffan utslagen efter förmiddagens pärs. Det verkar även som att jag dragit på mig en urinvägsinfektion dessutom, bara för att göra allt lite mer spännande! Så tillbaka till sjukhuset imorrn! (jag är inte lika entusiastisk som jag låter...)
1 kommentar:
Haha, hade också nån sjuk äcke-fascination inför min stav när jag hade sån...
/Dvärghundspossen
Skicka en kommentar