I förmiddags satt jag och zappade lite på TV´n hemma hos T och hamnade framför ett program som handlade om barnuppfostran. I detta program så förespråkade föräldrar och barn(tonåringar) aga för "barnens skull", så att de skulle bli "goda samhällsmedborgare". Samtidigt så visades ett klipp med ett gäng ghetto-ungar, när ord som "arbetslösa, kriminella och lata ungdomar" rabblades upp som exempel på vad som sker när man inte lär sina barn att respektera föräldrar eller andra auktoriteter. Det var ett väldigt skumt program, givetvis amerikanskt. De hade inte heller, som speakern uttryckte det, hoppat på "trenden" att uppfostra sina barn någorlunda könsneutralt eller iaf inte tvinga in dem i könsroller. Här var det tydligt vilka roller flickorna och pojkarna skulle ha. Flickor skulle bli hemmafruar och pojkar ansvarsfulla familjeförsörjare. Absolut inte tvärt om, för det skulle skapa förvirring hos barnen!
Jag såg inte så mycket mer av programmet, det var lite för mycket när en tonårstjej talade om att hennes främst mål i livet var att gifta sig, skaffa barn, och vara hemmafru. Samt att lära sina barn "respektera sina föräldrar". Där kom ordet respekt in. Om man behöver bruka våld för att få respekt, vad är då denna respekt värd? Och om man behöver ta till dessa metoder, så bör man kanske tänka över hur man beter sig, när man upplever att man inte blir respekterad? Det skulle jag i alla fall börja göra, om jag kände att det enda sättet att nå fram till en person var att bruka våld mot denna....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar