Dvärgpinnar på hundöarna

På schemat i söndags var dvärgpinscherträff på hundöarna. Det var perfekt väder, soligt och skönt. Det är så himla vackert där... Vi försökte räkna och tror att det var runt 23 dvärgpinschrar just då vi räknade. Samt en massa andra hundar. Jag gillar verkligen hundöarna, det är så underbart att alla hundar springer lösa på ett så stort område. Yoda och Crux tyckte det var trevligt, de är visserligen inte så mycket för att leka med främmande hundar första gången de ser dem, men det fanns några bekanta ansikten: Keeney och Smilla(iaf de mina hundar verkade känna igen och bry sig om..). Den senare var med på förr dp-träffen. Så de kunde man busa med! Dock var det en valp som försökte leka med Yoda, han hängde väl på lite stelt och halvhjärtat men lommade sen iväg.. *s* Han var däremot mycket mer engagerad i själv picknick-delen av träffen! Mina hundar är så härliga, de strosar runt och kopplar av rätt snabbt i ett stort gäng med främmande hundar. De brydde sig inte mkt om det kom nya, så länge någon annan inte larmade, då hängde de med för att kolla vad som hände.

Det är jätteintressant hur ägarna förhåller sig till sina hundar när de interagerar med andra hundar. En del ägare lägger sig i, en del gör det inte. Jag kom på mig själv flera gånger att lägga mig i när jag tyckte mina hundar gjorde fel. Tex så brukar jag inte tillåta att de skäller en massa när de umgås med andra hundar. Ett skall eller så är okej, men inte sånt där hysteriskt skällande.. Så där säger jag till. Det är inte så bra, egentligen. Får sluta att lägga mig i mina hundars konversationer med andra. Iaf när man är på såna där stora områden med en massa hundar. Beundrar dem som bara helt slappna av och lät hundarna sköta sitt, jag försökte mig på det också och det funka rätt bra. Mina hundar springer ju inte runt och muckar bråk direkt, utan snosar runt och tar det rätt lugnt. Däremot hängde Yoda på en hund som vakta mycket när det kom nya hundar och människor i närheten. Det är ett beteende jag helst vill slippa, men han springer fram, skäller lite och sen hälsar han och allt är lugnt. När man ser så många olika individer så inser man att ens egna hundar ändå är rätt stabila på det viset, de är inte rädda för folk och hundar, utan kopplar rätt snabbt av. Dock är schäfrar ett undantag för Yoda, han har svårt för dem... Sen var det en liten rottispojk som hade stirrtävling med Yoda,, eller, de stirrade inte, utan stod bara några meter ifrån varandra och titta åt sidan. De skulle liksom passera varandra för att komma till sina mattar, men ingen av dem vågade riktigt röra sig utan stod bara och visa kinden. Till slut tog de en lång omväg runt varandra och fortsatte. Tänkte då, att om vi ägare hade haft dem i koppel och ryckt och förmedlat våra egna spänningar så hade de troligen varit lite mer liv på både två...

När jag kom hem var jag totalt död. Men det var värt det. Hundarna behövde komma iväg på något efter ett par dagars sängliggande, för jag har varit jättesjuk.. Urk.

Några bilder. Fler finns att beskåda här!

Yoda och en vacker GD


Fenriz.


Operation leta godis i gräset! Massa pinnar.