Sexhandel.

Det är tydligen stor skillnad mellan att vara man eller kvinna som sexköpare.
Manliga sexköpare lockas av att ha sex med kvinnor i en underordnad utsatt position. Kvinnliga sexköpare däremot, de ses inte som förtryckare av män. Hur kommer sig detta? När könsmaktsordningen stärks av sexköpande män så är männen bovar, men när kvinnor bryter könsmaktordningen genom att utnyttja män sexuellt så är det inte lika tabubelagt. Det görs knappast några filmer om lyckliga kvinnohoror, däremot om lyckliga manshoror. I det senare exemplet så framställs det som komiskt att de manliga sexsäljarna kontronteras med "osmakliga" kvinnliga sexköpare. Men de är det bara synd om, de kvinnliga sexköparna. Men manliga osmakliga oattraktiva sexköpare, det är äckliga gubbar.

Vi har haft en väldigt intressant föreläsning om prostitution med Beatrize Lindqvist idag. Därmed alla funderingar om prostitution. Väcktes en hel del frågeställningar om hur man kan se på sexsäljarna respektive köparna, och huruvida sexsäljarna säljer en tjänst på en marknad där det finns en efterfrågan eller om de bara är utnyttjade offer. Det är problematiskt. Själv tror jag att vissa väljer att sälja sexuella tjänster, och att andra inte väljer den banan. Sen kanske man hamnar i omständigheter när det inte direkt är ett trevligt val att sälja sex, men å andra sidan så tvingas rätt många att ta jobb de inte vill ha.. Att sälja sex är dock inte vilket jobb som helst, utan det är något skamligt och skuldbelagt, liksom kvinnans sexualitet. Vad är det för skillnad på att putsa någons fönster och att suga av någon? Båda är kroppsarbete. Rent logiskt så är det ingen skillnad, men lägger man in sina moraliska och kulturella värderingar i det hela så är det inte lika lätt att svara på frågan. Är allt arbete utnyttjande? Jag gör något, jag får pengar. Det är vad arbete grundar sig på, och man jobbar för pengar. Självklart har arbeten olika status, och olika lönenivåer.

Det är svårt att säga vad som är rätt och fel. Att utnyttja en person på ett vis som skadar denna är givetvis fel, men om man utgår från att alla horor är lyckliga horor så kan man inte föra det resonemanget. Och om man utgår från att alla horor är förtryckta sexslavar så kan man inte föra resonemanget om att de ska få organisera sig och lära sig att undvika risker. Att se hororna som en homogen grupp går inte, de är alla individer med olika bakgrund och historia till hur de kom dit de är idag.

En annan tanke som väcktes idag var vilken symbol de lettiska kvinnorna(undersökningen föreläsaren gjort var om lettiska kvinnor) utgör för nationen. De unga kvinnorna från landsbyggden symboliserar ett lettiskt arv av kultur, något som ska bevaras. När dessa flickor åker utomlands i hopp om ett bättre liv och blir offer för trafficking så våldtar utländska män deras kvinnor. Samma sak när flickorna säljer sex i städerna, kvinnokroppen blir såld till utländska män. Symboliken i detta går säkert att spinna vidare på, det är väldigt intressant för hur kvinnans kropp symboliserar nationen..