Oro för nya möten..

Det är inte så ofta längre som jag funderar på hur människor reagerar över mina ärr, men när det kommer till nya kontakter och bekantskaper så kommer alltid oron om vad andra ska tro och tycka. Alla oroar sig väl vad andra tycker om dem, iaf till en viss del antar jag, och alla har väl sina saker de oroar sig över. Min oro är att folk ska döma mig efter mina ärr, till vad de skulle döma mig vet jag inte, men det finns en oro om hur andra ska reagera på dem. Nu börjar jag en ny utbildning med en massa nya människor som jag aldrig träffat förut.

En del frågar eller konstaterar rakt ut att det finns ärr, andra stirrar och funderar. Det skrämmer säkert någon, för jag vet att det skrämmer mig om jag möter någon som ser ut som mig, för att jag är rädd att falla in i det destruktiva beteendet igen. Rädd för att det ska bli samtalsämnet, att man gräver ned sig i sin egna lilla grop och inspireras. För tyvärr, självdestruktivitet smittar, jag håller mig borta från människor som jag anser må för dåligt för att jag skall kunna hantera det. Det är inte egoism eller att jag lämnar någon i sticket, utan det är självförsvar. Jag har en begränsad mängd energi och ork att hushålla med, så det gäller att kunna prioritera det. Kan inte hjälpa alla, ställa upp för alla, låta mig sugas in i mörkret av alla. Jag hoppas innerligt att jag inte inspirerar någon genom att våga gå bararmad med snart 8 år gamla ärr. Även jag måste gå vidare, trots att det gör ont att se, och gör ont för nära och kära att se.

Bilder

Skåpommålning

Jag har börjat komma igång med att måla om min vitrinhylle-kombination, första delen som är klar är ett av underskåpen, som jag bara använder som byrå. Den andra stora sektionen, som är 1 meter bred med vitrinskåp och hylla ovanpå ska nog också få samma färg, men eftersom det är så gigantiskt och mycket detaljer som är rätt pilliga både att slipa och måla så får det vänta tills efter min födelsedag. Svårt att få plats med både ommålning och gäster på samma gång på 21 kvadrat.

Jag är sjukt nöjd. Tidigare i år målade jag ju om min stora ikeabyrå, och där lärde jag mig massor av saker som jag gjorde fel. Lite misstag blev det på denna byrå också, men inte lika jobbiga misstag som på den första. Lärt mig vikten av ett ordentligt underarbete, det kan man INTE slarva med.. Kan även tala om att min pojkvän som råkar vara målare inte har gjort ett dyft i denna ommålning, förutom att säga "det blir nog bra det!" och komma med lite glada tillrop. Och påtalat lite missar jag gjort :P

Nedan kommer en liten före- och efterbild! Förebilden är visserligen från det andra underskåpet, men men!